Min resa på andra sidan atlanten

Då kommer äntligen det inlägget ni alla väntat på (yeah right) angående konserten igår och jag vet inte riktigt vad jag ska skriva faktiskt. Det var så så så så så bra. Kan inte förstå att jag var där och fick sjunga med i alla låtar tillsammans med Coldplay och allt folk som tog plats i Gillette Stadium som rymmer ganska exakt 68,756 människor (!!!). Det var verkligen en helt magiskt glad, positiv och kärleksfull stämning och jag ville inte att det skulle ta slut. De levererade låt efter låt och fastän alla hade sittplatser stod alla upp under hela konserten.

 

Jag och Sarah umgicks under dagen som bestämt och begav oss mot arenan vid 4-tiden. Trafiken dit var inga problem och vi hittade parkering nära arenan som vi betalade 40 dollar för (ca 350 svenska spänn vilket är helt sinnessjukt). På parkeringen satt folk i bagaget på deras bilar och förfestade med öl och vin men också folk som hade tagit med sig bord och stolar och engångsgrillar och grejer. Så om ni någon gång ska på en konsert i USA så kan ni ju komma ihåg att det är så man gör så ni inte ser lika dumma ut som jag och Sarah gjorde som i stort sett hade varsit tuggummi att tugga på hehe... Jag och Sarah bestämde oss när klockan var lite efter 5 att börja traska ifrån parkeringen och mot Gillette vilket gjorde att vi var några av de första på plats vilket var skönt eftersom vi hamnade nästan längst fram i kön för att gå in. Insläppet började klockan 6 och då fick vi biljetten och våra väskor checkade men vi fick också ett armband som vi listade ut antagligen skulle lysa upp under konserten (vilket det också gjorde). Klockan 7 började första förbandet som var Foxes, en jätteduktig tjej som vi kunde några låtar med vilket var kul. Andra och sista förbandet var Alessia Cara som också var superduktig och som vi lyssnat på lite sedan innan. Så klockan 9, ÄNTLIGEN, släktes Gillette ner, allas armband tändes och konserten var äntligen igång! På direkten höjdes stämningen 1000%. De spelade gamla låtar blandade med nya, remixer samt original, akustiska låtar men också de riktiga partydängorna. Ja, det var perfecto. I extas lämnade vi efter 2 timmar tillsammans med resten av de andra konsertdeltagarna och som ni kan tänka er så tog det ett tag att lämna en plats som släpper in ca 68,000 människor... Så efter 2 timmar i bilen (det tog ca 30 min att ta sig dit utan trafik) så var Sarah och jag äntligen hemma hos mig och kunde sova. Klyschigt men jag somnade verkligen med ett leende på läpparna.